Patientguiden
Intensivvårdsavdelningen (IVA) ger den mest avancerade vården inom sjukhuset. Här får svårt sjuka eller skadade patienter dygnet‑runt‑övervakning, livsuppehållande behandling och tät uppföljning av ett högspecialiserat team.
Att välja vilken Intensivvård i Sv du ska gå till är inte alltid ett självklart beslut. Det är viktigt att du känner dig trygg med den vårdgivare du väljer. Därför hjälper vi dig jämföra Intensivvård i Sv baserat på vad deras patienter faktiskt tycker.
Intensivvård ges när ett eller flera av kroppens vitala funktioner är hotade eller sviktar – som andning, cirkulation, medvetande, njurar eller lever. Teamet består av intensivvårdsläkare, intensivvårdssjuksköterskor och undersköterskor, ofta i nära samarbete med andra specialiteter (t.ex. infektions-, hjärt‑, neuro‑ och kirurgteam).
Exempel: svår lungsvikt (t.ex. pneumoni, ARDS), chock (blodförlust, sepsis, anafylaxi), svår hjärnblödning/hjärnskada, livshotande intoxikationer, komplicerade postoperativa förlopp, multiorgansvikt eller behov av avancerad smärt‑/sederingsbehandling och övervakning.
På IVA följs vitalparametrar kontinuerligt: puls, blodtryck (ibland artärnål), syremättnad, andningsfrekvens, temperatur, urinproduktion och ibland hjärtövervakning/telemetri. Blodprover tas regelbundet för att styra behandling och läkemedel.
Målet är att säkra syresättning och koldioxidvädring. Stöd kan vara syrgas, högflöde, non‑invasiv ventilation (CPAP/BiPAP) eller respiratorbehandling via tub/trakeostomi. Vid särskilt svår lungsvikt kan vändningsläge (proning) eller ECMO övervägas på specialistcenter.
Vätska i.v., blodtransfusioner vid behov och läkemedel som kärlsammandragande (vasopressor) eller hjärtstödjande medel kan ges för att normalisera blodtryck och cirkulation. Målet är att säkra blodflöde till livsviktiga organ och förebygga skador.
Vid svår njursvikt kan kontinuerlig dialys (CRRT) eller intermittent hemodialys användas för att avlägsna vätskeöverskott och slaggprodukter samt korrigera salter och syra‑bas.
Sedering (lugnande) används för att underlätta respiratorbehandling, minska stress och möjliggöra läkning. Smärtlindring ges strukturerat. Sederingsnivåer utvärderas ofta med skalor för att undvika över‑ eller undersedering, och man strävar efter dagliga uppvak för bedömning när det är medicinskt lämpligt.
Tidigt näringsstöd (enteralt via sond eller parenteralt i.v.) är viktigt för att bevara muskelmassa och immunfunktion. Vätske‑ och elektrolytbalans justeras noggrant för att minska komplikationer.
Noggrann hygien, isoleringsrutiner vid behov och riktad antibiotika/antiviral behandling används för att behandla och förebygga infektioner. Odlingar och klinisk uppföljning styr terapin för att undvika onödig antibiotikaexponering.
Delirium (akut förvirring) är vanligt vid svår sjukdom. Teamet arbetar med dygnsrytm, lugn miljö, smärtkontroll och tidig mobilisering/rehab för att minska risker. Sjukgymnast och arbetsterapeut kan kopplas in tidigt.
Regelbunden information ges till patient och närstående. Besökstider och kontaktvägar varierar, men många enheter uppmuntrar delaktighet när det är möjligt. Etiska samtal och målsamtal genomförs när prognos och behandling behöver klargöras.
Behandling på IVA följer principen om rimlig nytta i förhållande till risker och börda. Ibland behöver man tillsammans besluta att begränsa eller avsluta åtgärder som inte längre gagnar patienten. Palliativt fokus kan då bli aktuellt.
När tillståndet stabiliserats flyttas patienten till vårdavdelning. Efter svår sjukdom kan fysisk trötthet, kognitiva svårigheter och psykiska reaktioner förekomma (PICS – post‑intensive care syndrome). Uppföljning, rehabilitering och stöd till närstående är viktigt.
Intensivvård är resurskrävande, men patientavgiften i Sverige är låg och regleras av regionen (dygnsavgift). Det ekonomiska hindret ska inte påverka att svårt sjuka får den vård de behöver.
Besök är ofta möjliga men kan behöva planeras – fråga personalen om tider och rutiner. Hygienregler ska följas noggrant.
Det varierar. Vissa är vakna, andra är sederade eller sover p.g.a. respiratorbehandling eller smärtlindring. Nivån anpassas efter behov och omvärderas regelbundet.
En maskin som hjälper till med andningen när lungorna inte orkar själva. Den ställs in individuellt och övervakas kontinuerligt.
Det beror på sjukdomens svårighetsgrad och respons på behandling – från timmar/dygn till veckor. Målet är att flytta till lägre vårdnivå så snart det är säkert.
Infektioner, blodpropp, trycksår, delirium, muskelförtvining och läkemedelsbiverkningar. Teamet arbetar aktivt för att förebygga och upptäcka detta tidigt.
Närstående kan bidra med röst, musik och lugn beröring. Personalen använder enkla ja/nej‑signaler, tavlor eller tekniska hjälpmedel när uppvak möjliggör kommunikation.
IVA är mycket kostsam för vården, men patienten betalar normalt endast regionens dygnsavgift. Kontakta regionen för aktuella regler.
Nej. IVA ges när det finns medicinska skäl – t.ex. efter mycket stora ingrepp eller om komplikationer uppstår. Annars räcker uppvaknings‑/vårdavdelning.
Plan för rehabilitering, läkemedel och uppföljning görs. Sök vård om nya varningssymtom uppstår eller om tillståndet försämras.
Det är vi som är Patientguiden
Vårt mål är att bidra till en positiv utveckling av svensk sjukvård – genom att samla omdömen om regionala, kommunala och privata vårdgivare stärker vi patienternas möjlighet att göra medvetna val.
Patientguiden
omdömen av vård och omsorg
Patientguiden är Sveriges största omdömesplattform inom vård och omsorg. Här samlas omdömen om regionala, kommunala och privata vårdgivare för att stärka patienters möjlighet att göra medvetna val och bidra till en positiv utveckling av svensk sjukvård.
Patientguiden - en tjänst från Aesti.