Vilken Nefrolog barn och ungdom är bäst i Sverige?

Att välja vilken Nefrolog barn och ungdom i Sverige du ska gå till är inte alltid ett självklart beslut. Det är viktigt att du känner dig trygg med den vårdgivare du väljer. Därför hjälper vi dig jämföra Nefrolog barn och ungdom i Sverige baserat på vad deras patienter faktiskt tycker.

Vad gör en barnnefrolog?

En barnnefrolog är barnläkare med specialistkompetens i njurmedicin. De utreder symtom som blod i urinen, proteinuri, svullnad, högt blodtryck, täta urinvägsinfektioner eller dålig viktuppgång, diagnostiserar medfödda och förvärvade njursjukdomar och leder behandling samt långtidsuppföljning. Samverkan sker med barnmedicin, urologi, dietist, sjukgymnast, psykolog, kurator, skolhälsa och vid behov transplantationsenhet.

Vanliga tillstånd och symtom

Tillstånden varierar från övergående infektioner till kroniska sjukdomar.

• Urinvägsinfektioner (akuta och recidiverande), vesikoureteral reflux (VUR)

• Medfödda missbildningar (CAKUT), t.ex. hydronefros, en njure, duplexsystem

• Glomerulära sjukdomar: nefrotiskt syndrom, glomerulonefrit (t.ex. IgA-nefrit)

• Hematuri och proteinuri – synligt blod i urinen eller laboratoriefynd

• Njursten och kristalluri hos barn

• Akut njursvikt (AKI) och kronisk njursjukdom (CKD)

• Hypertoni hos barn, ofta kopplat till njur- eller kärlsjukdom

• Dag-/nattväta (enures) och miktionsstörningar i samverkan med uroterapeut

Utredning och diagnostik

Utredningen anpassas efter ålder och symtom med syftet att hitta orsaken och bedöma njurfunktion.

• Urinprov: sticka, odling, albumin/kreatinin-kvot, kalcium/kreatinin-kvot

• Blodprover: kreatinin, cystatin C, elektrolyter, syra-basstatus, immunologiska markörer

• Beräkning av eGFR för att följa njurfunktion över tid

• Blodtrycksmätning inklusive 24-timmars ambulatorisk mätning (ABPM)

• Ultraljud njurar/urinvägar; vid behov DMSA-, MAG3- eller MCUG-undersökning

• Hjärta-lungstatus och tillväxtkurvor; ibland njurbiopsi vid oklar diagnos

Behandlingar och uppföljning

Behandlingen beror på diagnos, ålder och vardagsbehov och kombinerar medicin, livsstil och uppföljning.

• Antibiotika och profylax vid UVI; blåsträning och toalettvanor

• RAAS-blockad (ACE-hämmare/ARB) för proteinuri och hypertoni

• Diuretika vid ödem; natrium- och vätskebalans optimeras

• Immunmodulerande behandling vid vissa glomerulonefriter/nefrotiskt syndrom

• Kostråd och dietiststöd vid CKD: protein-, fosfat- och natriumjustering, D-vitamin

• Citrattillskott och vätskeråd vid njursten; utredning av bakomliggande orsaker

• Vaccinationsgenomgång, infektionsprofylax och tillväxtuppföljning

• Strukturerad långtidsuppföljning med fokus på blodtryck, eGFR, tillväxt och skolgång

Dialys och transplantation

Vid avancerad CKD planeras njurersättningsterapi i dialog med familjen.

• Peritonealdialys (PD) i hemmet med utbildning och nära teamstöd

• Hemodialys (HD) på sjukhus – barnanpassade scheman och skolstöd

• Njurtransplantation: levande eller avliden donator, utredning, väntetid och eftervård

• Läkemedel efter transplantationen (immunsuppression) och infektionsövervakning

• Psykosocialt stöd och skolplanering före/efter transplantation

Blodtryck, vätska och kost

Rätt blodtryck, god vätskebalans och anpassad kost är centralt för njurhälsa. Familjen får konkreta råd och uppföljning av dietist och läkare.

• Saltreducerad kost och åldersanpassat vätskeintag

• Frukt, grönsaker och fullkorn – fosfatkontroll vid CKD

• Fysisk aktivitet i vardagen; skärmtid och sömnvanor

• Läkemedelsföljsamhet och regelbunden blodtryckskontroll hemma vid behov

Vardagsliv, skola och aktivitet

De flesta barn kan delta i förskola/skola och fysisk aktivitet med anpassningar efter behov. Skolan kan behöva plan för toalettbesök, medicinering, vätskeintag och frånvaro vid kontroller. Idrottsanpassningar görs individuellt; vid ensam fungerande njure kan särskilda råd krävas.

Stöd till familj och samverkan

Teamet erbjuder utbildning, samtalsstöd och hjälp i kontakter med kommun/myndigheter. Samverkan sker med BVC, elevhälsa, barnmedicin, urologi och ibland vuxennefrologi inför övergång. Skriftliga vård- och åtgärdsplaner underlättar vardagen.

Inför besöket

Ta med läkemedelslista, tillväxtkurvor och tidigare prov-/undersökningssvar om de finns. För gärna vätske- och miktionsdagbok inför blåsstörningsutredning. Notera symtomens debut, frekvens och utlösande faktorer.

När ska man söka akut?

Sök akut vid kraftig buk-/flanksmärta, blod i urinen i kombination med smärta/feber, snabbt tilltagande svullnad/andfåddhet, mycket lite urin, huvudvärk/kräkning med högt blodtryck eller påverkat allmäntillstånd. Ring 112 vid allvarliga symtom.

Remiss, tillgänglighet och kostnader

Vägarna in varierar mellan regioner. Ofta via remiss från vårdcentral eller barnläkare; egenanmälan kan förekomma. Barnsjukvård är i regel avgiftsfri. Resor, intyg och hjälpmedel kan omfattas av särskilda regler – kontrollera regionala villkor.