Patientguiden

Topplistor

Kategorier

Plats

Sök

Topplistor / Rehabiliteringsverksamhet / Stockholms län / Stockholm

Bästa Rehabiliteringsverksamhet Stockholm 2025

Här är de topp 8 bäst rankade vårdgivarna inom kategorin Rehabiliteringsverksamhet i Stockholm

Visar topplista för Rehabiliteringsverksamhet i Stockholm

Hittade bara vårdgivare som ännu inte fått ett betyg

Neurologiska Rehabiliteringskliniken Stiftelsen Stora Sköndal

0

Inga omdömen

Stockholm, Stockholms Län

Bli den första att betygsätta

Rehabiliteringsverksamhet – teaminsatser för att återfå funktion och vardag

Rehab hjälper dig att återhämta funktion, minska smärta och klara vardag, arbete och fritid efter skada, sjukdom eller operation. Insatserna planeras individuellt och genomförs av ett multiprofessionellt team.

Vilken Rehabiliteringsverksamhet är bäst i Stockholm?

Att välja vilken Rehabiliteringsverksamhet i Stockholm du ska gå till är inte alltid ett självklart beslut. Det är viktigt att du känner dig trygg med den vårdgivare du väljer. Därför hjälper vi dig jämföra Rehabiliteringsverksamhet i Stockholm baserat på vad deras patienter faktiskt tycker.

Vad är rehabilitering?

Rehabilitering syftar till att återvinna eller kompensera förlorad funktion så att du kan leva självständigt och delta i livet. Arbetet följer ofta ICF‑modellen (kroppsfunktion, aktivitet, delaktighet och omgivningsfaktorer).

Vem möter jag på rehab?

Teamet kan inkludera fysioterapeut/sjukgymnast (rörelse, kondition, smärta), arbetsterapeut (ADL, hjälpmedel, kognition), logoped (tal, språk, sväljning), psykolog/kurator (stöd, coping, KBT/ACT), sjuksköterska och läkare. Vid behov deltar dietist och ortopedingenjör.

Bedömning och mål

Starten är en strukturerad bedömning: sjukdomsbild, funktionsnivå, smärta, kondition, balans, styrka, ADL‑förmåga, kognition, arbete och livssituation. Tillsammans sätter ni mätbara mål och en tidsplan med delmål och uppföljning.

Vanliga typer av rehab

Rehab skräddarsys efter behov:

  • Ortopedisk rehab – efter frakturer/ledoperation, ledband- och senskador

  • Neurologisk rehab – efter stroke, traumatisk hjärnskada, MS, Parkinson

  • Hjärtrehab och lungsjukgymnastik – efter hjärtinfarkt, hjärtkirurgi, KOL/astma

  • Smärtrehab – långvarig smärta med teaminsats och aktiva strategier

  • Cancerrehab – trötthet, lymfödem, ärrvävnad och återgång till aktivitet

  • Arbetslivsinriktad rehab – ergonomi, anpassningar och stegvis återgång

Träning och behandling

Träningen doseras och stegras: rörlighet, styrka, balans, koordination och kondition. Smärta hanteras med utbildning, pacing, smärtfysiologi och ibland TENS/tejp/avlastning. Kognitiva strategier och andning/avslappning kan ingå.

Hjälpmedel och anpassningar

Arbetsterapeut provar och förskriver hjälpmedel (t.ex. ortoser, greppstöd, gånghjälpmedel), planerar bostads‑/arbetsplatsanpassning och lär ut energibesparing och prioritering i vardagen.

Logopedisk insats

Vid tal-, språk- eller sväljsvårigheter tränas uttal, röst och språkförståelse. Vid dysfagi anpassas konsistens och sväljstrategier för säker näring och minskad aspirationsrisk.

Psykologiskt stöd och beteendemedicin

Krisreaktioner, oro och nedstämdhet är vanliga efter sjukdom/skada. Psykolog stödjer med coping, KBT/ACT, återgång till meningsfulla aktiviteter och att hitta hållbara vanor.

Mätning av resultat

Utfall följs med skattningar och tester (t.ex. smärtskala, 6‑minuters gångtest, styrke‑/balanstester, ADL‑skalor, arbetsförmågebedömning). Planen justeras utifrån data och mål.

Egenvård och hemprogram

Du får ett hemprogram med övningar och strategier. Kontinuitet är nyckeln – små steg, regelbundenhet och återkoppling ger bäst effekt.

Hur förbereder jag mig?

Ta med legitimation, läkemedelslista och relevanta intyg/journalutdrag. Tänk igenom dina mål och vilka aktiviteter du vill återgå till. Ha oömma kläder för fysisk status/övningar.

Remiss och kostnad

Regler varierar mellan regioner. I primärvård krävs ofta ingen remiss till rehabteam, men i specialistvård kan remiss behövas. Patientavgift/ frikort följer regionens taxa.

Vanliga frågor

Beroende på mål och tillstånd. Ofta varje/varannan vecka i början med egen träning mellan besök. Dos och längd justeras efter utveckling.

Delar av rehab kan göras via video (uppföljning, hemprogram, utbildning), men fysiska bedömningar/åtgärder sker på plats.

Viss träningsvärk är normal. Smärta följs och åtgärder anpassas. Vid kraftig eller långvarig smärtökning kontaktar du teamet.

Ja, med arbetsplatsgenomgång, ergonomi, tempoanpassning, stegvis återgång och samverkan med arbetsgivare/AF/FK vid behov.

I primärvård ofta nej; fråga din vårdcentral. I specialistvård kan remiss krävas beroende på region och diagnos.

Från veckor till månader beroende på skada/sjukdom, mål och träningsdos. Planen utvärderas regelbundet och avslutas när målen är nådda eller när fortsatt plan görs i annan vårdnivå.

Utforska regioner

Stockholm

Västra Götaland

Skåne

Östergötland

Det är vi som är Patientguiden

Vårt mål är att bidra till en positiv utveckling av svensk sjukvård – genom att samla omdömen om regionala, kommunala och privata vårdgivare stärker vi patienternas möjlighet att göra medvetna val.

Om Patientguiden

Kolla in vårt betygssystem

Vårt betygssystem är en kombinering av omdömen från Patientguiden, Nationella Patientenkäten och Socialstyrelsens undersökningar.

Patientguiden

- Betyg och omdömen av vård och omsorg- Betyg och

omdömen av vård och omsorg

Patientguiden är Sveriges största omdömesplattform inom vård och omsorg. Här samlas omdömen om regionala, kommunala och privata vårdgivare för att stärka patienters möjlighet att göra medvetna val och bidra till en positiv utveckling av svensk sjukvård.

Om Oss

Om OssKontaktBetygssystem

Följ oss

Patientguiden - en tjänst från Aesti.