Vad gör en fysioterapeut?

Kartlägger besvär, målsätter tillsammans med patienten och designar ett evidensbaserat program för rörlighet, styrka, kontroll och kondition. Samverkar med läkare, arbetsterapeut, dietist och psykolog vid behov.

Bedömning och mål

Objektiva tester gör utvecklingen synlig och styr progressionen.

• Anamnes, funktions- och rörelseanalys

• Screening för röda flaggor och behov av annan vårdnivå

• Målformulering (SMART) och utfallsmått (t.ex. ODI, NDI, KOOS, HOOS)

• Plan för uppföljning och justering

Behandlingar och metoder

Dosering och frekvens anpassas efter kapacitet och återhämtning.

• Styrke-, rörlighets- och stabilitetsträning

• Graded activity/exposure vid långvarig smärta

• Manuella tekniker (mobilisering, mjukdel) som komplement

• Neuromuskulär kontroll, balans och koordination

• Andnings- och cirkulationsträning (KOL/post-op)

• Digital rehab och hemträningsappar

Smärtutbildning och egenvård

Pain neuroscience education minskar rädsla och förbättrar följsamhet. Egenvård omfattar sömn, stresshantering, vardagsaktivitet och aktivitetsreglering.

Arbete, idrott och återgång

Återgång styrs av uppnådd funktion – inte kalendern.

• Arbetsanpassning och ergonomi

• Stegvisa return‑to‑sport‑protokoll med tester (styrka/hopp)

• Förebyggande program (knä/axel/rygg)

Kvalitet och uppföljning

Transparent uppföljning ökar chanserna till framgång.

• Mätbara utfall (PROMs/PREMs)

• Rehabdagbok och digital uppföljning

• Justering av program utifrån svar

När ska man söka akut?

Kraftig smärta med känsel-/kraftbortfall, misstänkt fraktur/luxation, feber med ryggsmärta, ridbyxeanestesi eller blåsrubbning – sök akut.

Remiss och kostnader

Remisskrav varierar. Offentlig vård är subventionerad. Vissa friskvårdsinsatser kan bekostas privat.