Rehabiliteringsverksamhet

Garnis Rehabcenter mottagningen Boden, Division MedAK

Garnis Rehabcenter, Intendenturvägen 11, Boden, Boden
0.0 av 5 hjärtan
Inga omdömen ännu

Om mottagningen

Garnis Rehabcenter ingår i Kompetenscentrum Rehabilitering, Länsspecialitetén Rehabiliteringsmedicin. Enheten har länsuppdrag för rehabilitering av personer med neurologisk sjukdom/skada och personer med långvarig smärta. Personer som uppfyller kriterier för rehabilitering på specialistnivå kan remitteras till Garnis Rehabcenter för: Smärtrehabilitering, Neurologisk rehabilitering, Individuellt rehabiliteringsprogram för personer med neurologisk diagnos, Kognitiv rehabilitering för personer med kognitiv problematik och neurologisk diagnos eller sjukdom/skada, Rullstolsskola. De som remitteras till enheten måste kunna klara sig själva under rehabiliteringsperioden dygnet runt eftersom omvårdnadspersonal inte finns. Patienter med behov av extra resurser och stöd i personlig ADL måste ha med sig personlig assistent eller anhörig. Garnis Rehabcenters kan erbjuda patienthotellsboende under rehabiliteringsperioden.
Rehabiliteringen är teambaserad. Teamet består av arbetsterapeut, fysioterapeut, hälsovägledare, kostrådgivare, kurator, psykolog och sjuksköterska.

Inga omdömen ännu

Bli den första att skriva ett om Garnis Rehabcenter mottagningen Boden, Division MedAK.

Skriv omdöme

Praktisk info

Öppettider, telefon-tider och hur du tar dig hit.

Hitta hit

Med utgångspunkt i korsningen väg 97/väg 356, kör 400 m mot Jokkmokk, sväng vänster och vänster igen, så är du framme vid vår parkering. En del av Länstrafikens linjebussar stannar också vid hållplats i närheten.

Garnis Rehabcenter, Intendenturvägen 11, BodenVägbeskrivning i Google Maps
Allmän information

Om rehabiliteringsverksamhet

Innehållet nedan är allmän information om kategorin — inte specifikt om vårdgivaren ovan.

Rehab hjälper dig att återhämta funktion, minska smärta och klara vardag, arbete och fritid efter skada, sjukdom eller operation. Insatserna planeras individuellt och genomförs av ett multiprofessionellt team.

Vad är rehabilitering?

Rehabilitering syftar till att återvinna eller kompensera förlorad funktion så att du kan leva självständigt och delta i livet. Arbetet följer ofta ICF‑modellen (kroppsfunktion, aktivitet, delaktighet och omgivningsfaktorer).

Vem möter jag på rehab?

Teamet kan inkludera fysioterapeut/sjukgymnast (rörelse, kondition, smärta), arbetsterapeut (ADL, hjälpmedel, kognition), logoped (tal, språk, sväljning), psykolog/kurator (stöd, coping, KBT/ACT), sjuksköterska och läkare. Vid behov deltar dietist och ortopedingenjör.

Bedömning och mål

Starten är en strukturerad bedömning: sjukdomsbild, funktionsnivå, smärta, kondition, balans, styrka, ADL‑förmåga, kognition, arbete och livssituation. Tillsammans sätter ni mätbara mål och en tidsplan med delmål och uppföljning.

Vanliga typer av rehab

Rehab skräddarsys efter behov:

  • Ortopedisk rehab – efter frakturer/ledoperation, ledband- och senskador
  • Neurologisk rehab – efter stroke, traumatisk hjärnskada, MS, Parkinson
  • Hjärtrehab och lungsjukgymnastik – efter hjärtinfarkt, hjärtkirurgi, KOL/astma
  • Smärtrehab – långvarig smärta med teaminsats och aktiva strategier
  • Cancerrehab – trötthet, lymfödem, ärrvävnad och återgång till aktivitet
  • Arbetslivsinriktad rehab – ergonomi, anpassningar och stegvis återgång

Träning och behandling

Träningen doseras och stegras: rörlighet, styrka, balans, koordination och kondition. Smärta hanteras med utbildning, pacing, smärtfysiologi och ibland TENS/tejp/avlastning. Kognitiva strategier och andning/avslappning kan ingå.

Hjälpmedel och anpassningar

Arbetsterapeut provar och förskriver hjälpmedel (t.ex. ortoser, greppstöd, gånghjälpmedel), planerar bostads‑/arbetsplatsanpassning och lär ut energibesparing och prioritering i vardagen.

Logopedisk insats

Vid tal-, språk- eller sväljsvårigheter tränas uttal, röst och språkförståelse. Vid dysfagi anpassas konsistens och sväljstrategier för säker näring och minskad aspirationsrisk.

Psykologiskt stöd och beteendemedicin

Krisreaktioner, oro och nedstämdhet är vanliga efter sjukdom/skada. Psykolog stödjer med coping, KBT/ACT, återgång till meningsfulla aktiviteter och att hitta hållbara vanor.

Mätning av resultat

Utfall följs med skattningar och tester (t.ex. smärtskala, 6‑minuters gångtest, styrke‑/balanstester, ADL‑skalor, arbetsförmågebedömning). Planen justeras utifrån data och mål.

Egenvård och hemprogram

Du får ett hemprogram med övningar och strategier. Kontinuitet är nyckeln – små steg, regelbundenhet och återkoppling ger bäst effekt.

Hur förbereder jag mig?

Ta med legitimation, läkemedelslista och relevanta intyg/journalutdrag. Tänk igenom dina mål och vilka aktiviteter du vill återgå till. Ha oömma kläder för fysisk status/övningar.

Remiss och kostnad

Regler varierar mellan regioner. I primärvård krävs ofta ingen remiss till rehabteam, men i specialistvård kan remiss behövas. Patientavgift/ frikort följer regionens taxa.

Vanliga frågor

Hur ofta behöver jag gå?
Beroende på mål och tillstånd. Ofta varje/varannan vecka i början med egen träning mellan besök. Dos och längd justeras efter utveckling.
Går rehab att göra digitalt?
Delar av rehab kan göras via video (uppföljning, hemprogram, utbildning), men fysiska bedömningar/åtgärder sker på plats.
Gör det ont?
Viss träningsvärk är normal. Smärta följs och åtgärder anpassas. Vid kraftig eller långvarig smärtökning kontaktar du teamet.
Kan ni hjälpa mig att komma tillbaka till jobbet?
Ja, med arbetsplatsgenomgång, ergonomi, tempoanpassning, stegvis återgång och samverkan med arbetsgivare/AF/FK vid behov.
Behöver jag remiss?
I primärvård ofta nej; fråga din vårdcentral. I specialistvård kan remiss krävas beroende på region och diagnos.
Hur lång tid tar rehab?
Från veckor till månader beroende på skada/sjukdom, mål och träningsdos. Planen utvärderas regelbundet och avslutas när målen är nådda eller när fortsatt plan görs i annan vårdnivå.