Onkolog

Klinisk forskningsenhet, Onkologiska kliniken, Södersjukhuset

Sjukhusbacken 10,Stockholm, Stockholm
0.0 av 5 hjärtan
Inga omdömen ännu

Om mottagningen

Inom onkologin görs kliniska prövningar för att utveckla nya cancerbehandlingar och nya sätt att kombinera läkemedel. Kliniska prövningar görs även för att försöka minska de biverkningar som cancerläkemedel kan ge våra patienter. I de fall där cancersjukdomen inte går att bota görs studier med läkemedel som kan bromsa sjukdomen och/eller lindra olika symtom för att få bästa möjliga livskvalitet under den tid som återstår för den som är sjuk. På Onkologiska kliniken behandlar vi patienter med bröstcancer, prostatacancer samt kolorektal cancer.
För att få mer information om alla pågående studier i Sverige hänvisar vi till Cancerstudier i Sverige.

Inga omdömen ännu

Bli den första att skriva ett om Klinisk forskningsenhet, Onkologiska kliniken, Södersjukhuset.

Skriv omdöme

Praktisk info

Öppettider, telefon-tider och hur du tar dig hit.

Hitta hit

Busslinjerna 3 och 164 går fram till Södersjukhusets huvudentré, pendeltåg finns vid Södra station ca 10 minuters promenadväg från Södersjukhuset.

Sjukhusbacken 10,StockholmVägbeskrivning i Google Maps
Allmän information

Om onkolog

Innehållet nedan är allmän information om kategorin — inte specifikt om vårdgivaren ovan.

Onkologi omfattar utredning, behandling och uppföljning av cancersjukdomar. Vården planeras i multidisciplinära team (MDT) och kan omfatta kirurgi, läkemedelsbehandling (cytostatika, målstyrt, immunterapi, hormonell) och strålbehandling samt omfattande stödinsatser för att hantera biverkningar och vardag.

Vad gör en onkolog?

Onkologen ansvarar för cancerbehandling med läkemedel och strålning i nära samverkan med kirurgi, radiologi, patologi, sjuksköterskor, dietister, fysioterapeuter, kuratorer och psykologer. Beslut tas ofta i MDT för bästa behandlingsstrategi.

Utredning och stadieindelning

Noggrann diagnos och stadieindelning är grunden för individualiserad vård och prognos.

  • Vävnadsprov (biopsi) och patologisvar med biomarkörer
  • Bilddiagnostik (CT/MR/PET) för utbredning
  • Laboratorieprover och funktionsbedömningar (hjärta, njurar, lungor)
  • Stadieindelning (TNM) som styr behandlingsval

Behandlingsalternativ

Planen anpassas efter diagnos, stadium, biomarkörer, ålder, samsjuklighet och patientens mål.

  • Kirurgi: kurativt eller palliativt syfte, ofta i kombination med onkologisk behandling
  • Cytostatika: cellhämmande läkemedel i kurer, ibland i kombinationer
  • Målstyrda läkemedel: riktade mot mutationer/proteiner (t.ex. EGFR, ALK, HER2)
  • Immunterapi: aktiverar immunförsvaret (t.ex. PD‑1/PD‑L1‑hämmare)
  • Hormonell behandling: t.ex. vid bröst- och prostatacancer
  • Strålbehandling: IMRT/VMAT/IGRT, stereotaktisk behandling, brachyterapi

Biverkningar och stödfunktioner

Tidiga insatser minskar risk för avbrott i behandling och förbättrar livskvalitet.

  • Akuta biverkningar: illamående, trötthet, infektioner, hud- och slemhinnepåverkan
  • Långsiktiga effekter: neuropati, fertilitet, hjärt-lungfunktion, lymfödem
  • Stöd: antiemetika, smärtbehandling, näringsstöd, fysioterapi, arbetsterapi
  • Psykosocialt stöd: kurator, psykolog, närståendestöd, ekonomisk rådgivning

Rehabilitering och återgång till vardag

Cancerrehabilitering pågår från diagnos till långt efter behandling. Fokus är ork, fysisk funktion, kognition, sömn, sexualitet, arbete och social delaktighet. Vårdplanen uppdateras kontinuerligt.

Kliniska studier

Många onkologiska behandlingar erbjuds inom kliniska prövningar. Deltagande kan ge tillgång till nya terapier och tät uppföljning. Fråga ditt team om aktuella studier.

Uppföljning och sena komplikationer

Efter avslutad behandling följs du upp för återfallskontroll, sena biverkningar och rehabiliteringsbehov. Plan och intervall beror på diagnos och behandling.

Palliativt stöd och symtomlindring

Palliativ vård kan ges tidigt parallellt med tumörinriktad behandling för att lindra smärta, illamående, ångest och förbättra livskvalitet.

När ska man söka akut?

Sök akut vid feber ≥38,0 °C under pågående cytostatika/immunterapi, kraftig andfåddhet, bröstsmärta, påverkat allmäntillstånd, okontrollerbar smärta, neurologiska bortfall eller misstänkt allergisk reaktion. Ring 112 vid livshot.

Remiss, ersättningar och praktiskt

Remisskrav varierar. Resor/ersättningar och sjukskrivning hanteras enligt regionala regler. Kontakta kurator för ekonomiskt och socialt stöd.

Vanliga frågor

Behöver jag biopsi?
Ja, vävnadsprov krävs oftast för säker diagnos och biomarköranalys som styr behandling.
Tappar jag håret av cytostatika?
Det beror på regim. Vissa läkemedel ger håravfall, andra inte. Hår växer oftast tillbaka efter avslutad behandling.
Kan jag arbeta under behandling?
Många kan arbeta deltid. Planen anpassas efter biverkningar och arbetets krav i samråd med vårdteamet och arbetsgivaren.
Påverkas fertiliteten?
Vissa behandlingar kan påverka fertilitet. Diskutera fertilitetsbevarande åtgärder före start (nedfrysning av ägg/spermier).
Vad är immunterapi?
Läkemedel som aktiverar immunförsvaret mot tumören. Biverkningar skiljer sig från cytostatika och kräver särskild uppmärksamhet.
Kan jag få en second opinion?
Ja, du har rätt till förnyad medicinsk bedömning. Be din läkare om remiss enligt regionens rutiner.
Får jag vaccin under behandling?
I regel kan inaktiverade vaccin ges. Levande vaccin undviks. Rådgör med ditt team.
Finns kliniska studier för min diagnos?
Ofta ja. Prata med ditt team om pågående prövningar och om du kan vara aktuell.