Kirurgmottagningen Länssjukhuset Ryhov
Om mottagningen
Kirurgmottagningen utför behandlingar, operationer och så kallade endoskopiska ingrepp där man med hjälp av ett slangliknande instrument, endoskop, undersöker invärtes organ. Kirurgkliniken har huvudansvaret för alla patienter med kirurgiska sjukdomar. Kliniken är indelad i fyra team med speciell inriktning på olika kirurgiska sjukdomsgrupper.
Nedre mag- tarmteamet, övre mag- tarmteamet, bröst- och endokrinteamet och kärlteamet. Varje team ansvarar för egna vårdplatser och har specialistmottagningar för remisspatienter.
Inga omdömen ännu
Bli den första att skriva ett om Kirurgmottagningen Länssjukhuset Ryhov.
Skriv omdömePraktisk info
Öppettider, telefon-tider och hur du tar dig hit.
Officiell patientupplevelse
Källa: Nationell patientenkät från SKR (Sveriges Kommuner och Regioner). Värdet blir högre ju fler patienter som är nöjda. Högsta möjliga värde är 100.
- Helhetsintryck
- 90snitt 91
- Emotionellt stöd
- 86snitt 87
- Delaktighet och involvering
- 88snitt 89
- Respekt och bemötande
- 87snitt 91
- Kontinuitet och koordinering
- 88snitt 89
- Information och kunskap
- 85snitt 86
- Tillgänglighet
- 91snitt 91
Andra tittade också på
Liknande vårdgivare i samma område
Om allmänkirurgi
Innehållet nedan är allmän information om kategorin — inte specifikt om vårdgivaren ovan.
Allmänkirurgi omfattar utredning och behandling av vanliga kirurgiska tillstånd i buk, hud och mjukdelar. Behandling planeras i team med fokus på patientsäkerhet, minimal vävnadspåverkan, god smärtlindring och snabb återhämtning (ERAS).
Vad gör en allmänkirurg?
Allmänkirurgen utreder akuta och planerade besvär i mag–tarmkanal, gallvägar, bukvägg, ändtarm samt hud/mjukdelar. Man använder bilddiagnostik, endoskopi och laboratorieprover för att ställa diagnos och erbjuder både konservativ behandling och kirurgi (öppen eller laparoskopisk).
Vanliga tillstånd
Akuta buksmärtor, feber och påverkat allmäntillstånd kräver snabb bedömning.
- Gallstenssjukdom: gallkolik, kolecystit, koledokussten
- Bråck: ljumsk-, lår-, navel- och ärrbråck
- Appendicit (blindtarmsinflammation)
- Reflux/hiatusbråck och diafragmabråck
- Hemorroider, analfissur och fistel
- Pilonidalsinus (cysta i ryggslut)
- Hud- och mjukdel: lipom, aterom, dermala tumörer/abscesser
Utredning och diagnostik
Rätt frågeställning i remissen och väl valda undersökningar minskar förseningar.
- Anamnes och status inklusive bukpalpation och rektalundersökning
- Laboratorieprover (CRP, blodstatus, lever-/pankreasprover)
- Ultraljud/CT/MR vid gallvägar, bråck eller buksmärta
- Endoskopi (gastroskopi/koloskopi) vid relevanta symtom
- ERCP i samverkan vid gallgångssten
Behandlingsmetoder
Val av metod anpassas efter diagnos, anatomiska förutsättningar och återhämtningsmål.
- Laparoskopi ('titthål') vid kolecystektomi, appendektomi, refluxkirurgi
- Bråckkirurgi: nätförstärkning (öppen/Lichtenstein) eller laparoskopisk (TEP/TAPP)
- Hemorroider: gummibandsligatur, sklerosering, HAL/RAR, kirurgi
- Excision av hudförändringar; incision/dränage av abscess
- Konservativa åtgärder: smärtlindring, kostråd, tarmregim
Inför operation (ERAS)
Förberedelser minskar illamående, smärta och vårdtid.
- Rökstopp minst 4 veckor före – minskar komplikationer
- Genomgång av läkemedel (antikoagulantia/antitrombotika)
- Kolhydratrik dryckning kvällen före/2 timmar före enligt rutin
- Information om smärtlindringsplan och mobilisering dag 0–1
Efter operation och rehabilitering
Vid feber, ökande smärta, rodnad/pus från sår – kontakta vården.
- Tidig mobilisering och andningsövningar
- Stegvis kostupptrappning och vätskebalans
- Sårkontroll, tejp/stygntagning och duschrutiner
- Återgång till arbete och träning enligt plan
Risker och komplikationer
Riskerna gås igenom inför ingrepp; åtgärdsplan finns vid komplikation.
- Blödning, infektion, serom/hematom
- Trombos/lungemboli – profylax enligt risk
- Närliggande strukturskada (t.ex. gallgång)
- Bråckåterfall beroende på vävnad/teknik/belastning
När ska man söka akut?
Sök akut vid ihållande intensiva buksmärtor, feber med frossa, gulsot, blodiga kräkningar/avföring, inklämt/ömmande bråck eller snabbt försämrat allmäntillstånd. Ring 112 vid livshot.
Remiss, väntetider och kostnader
Remisskrav varierar. Offentlig vård är subventionerad; fråga om väntetid, sjukskrivning och kontroller.
Vanliga frågor
- Hur länge är jag sjukskriven efter bråckoperation?
- Kontorsarbete: 1–2 veckor. Tyngre arbete: 3–6 veckor. Anpassas efter metod och läkning.
- Är laparoskopi alltid bäst?
- Inte alltid. Val avgörs av anatomi, tidigare operationer och riskprofil. Kirurgen rekommenderar säkraste lösningen.
- När får jag träna igen?
- Lätta promenader direkt. Successiv stegring. Tunga lyft först efter läkarens råd (ofta efter 4–6 veckor).
- Kan gallbesvär gå över av sig själv?
- Lindriga besvär kan variera. Vid återkommande kolik/komplikationer rekommenderas oftast operation.
- Får jag bada?
- Duscha tidigt enligt råd. Undvik bad/sim tills såret är läkt och suturer/tejp hanterats enligt plan.