Medicinsk vårdenhet A Länssjukhuset Ryhov
Om mottagningen
Vi har även en njurdagvård på avdelningen där patienter kommer över dagen för att få behandlingar. Till exempel monoklonala antikroppar eller blodtransfusioner. Patienter som ska göra en njurbiopsi kommer även till vår njurdagvård för förberedelser innan biopsin. Efter genomförd biopsi stannar man kvar några timmar för observation. På njurdagvården träffar du en sjuksköterska. Hos oss arbetar personalen tillsammans i vårdlag. Det innebär att det är flera yrkesgrupper som samarbetar runt dig som patient, så att du får rätt stöd och vård anpassad efter dina behov. I vårdlaget ingår sjuksköterska, undersköterska, läkare, arbetsterapeut, fysioterapeut, kurator, logoped och dietist.
Besöksregler
Vi tar emot högst två besökare samtidigt per patient som vårdas hos oss. Hos oss vårdas infektionskänsliga patienter. Besök inte avdelningen om du har feber, förkylningsbesvär, diarré, kräkningar eller andra symtom som kan medföra att du smittar. Vi har fria besökstider på avdelningen. Om du som anhörig önskar vara med på ronden för att få en uppdatering är det bra att vara här mellan klockan 09.30-11.00. Vid behov av längre samtal med läkare är det önskvärt att man som anhörig istället efterfrågar en
Inga omdömen ännu
Bli den första att skriva ett om Medicinsk vårdenhet A Länssjukhuset Ryhov.
Skriv omdömePraktisk info
Öppettider, telefon-tider och hur du tar dig hit.
Andra tittade också på
Liknande vårdgivare i samma område
Om hematolog
Innehållet nedan är allmän information om kategorin — inte specifikt om vårdgivaren ovan.
Hematologi omfattar sjukdomar i blodet, benmärgen och lymfsystemet – från anemier och koagulationsrubbningar till leukemier, lymfom och myelom. Målet är korrekt diagnos, effektiv behandling och trygg uppföljning med god livskvalitet.
Vad gör en hematolog?
Hematologer utreder avvikelser i blodstatus (blodbrist, låga/höga vita, trombocyter), blödning-/proppbenägenhet samt blodcancer och förstadier. Teamet inkluderar sjuksköterskor, dietister, fysioterapeuter, kuratorer och ibland transplantationsenhet.
Vanliga tillstånd och symtom
Symtomen är ofta ospecifika – laboratorieprover och riktad utredning krävs.
- Anemier: järnbrist, B12/folatbrist, hemolys, inflammationsanemi
- Leukemier: AML, ALL, CLL, CML
- Lymfom: Hodgkin och non‑Hodgkin
- Myelom och MGUS
- Myeloproliferativa neoplasier (MPN): polycytemia vera, essentiell trombocytos, myelofibros
- MDS (myelodysplastiska syndrom)
- Koagulationsrubbningar: DVT/LE, trombofili, blödarsjuka
- Trombocytopeni (t.ex. ITP)
- Symtom: trötthet, blekhet, andfåddhet, blåmärken, infektioner, skelettsmärta, viktnedgång
Utredning och diagnostik
Målet är att fastställa diagnos, riskprofil och behandlingsstrategi.
- Blodprover: blodstatus med diff, retikulocyter, ferritin, B12/folat, hemolysprover, koagulationsstatus
- Benmärgsprov (aspirat/biopsi)
- Flödescytometri, cytogenetik och molekylärgenetik
- Bilddiagnostik (CT/PET‑CT) vid lymfom/myelom
- Koagulationsutredning och trombofiliscreening vid behov
Behandlingar och stöd
Planen individualiseras utifrån diagnos, risk och patientens mål.
- Substitution: järn, B12/folat, blodtransfusion
- Cytostatika, antikroppar (t.ex. rituximab), proteasomhämmare/IMiDs vid myelom
- Tyrosinkinashämmare (t.ex. imatinib) vid CML; JAK‑hämmare vid MPN
- Immunmodulerande behandling och kortison vid ITP/autoimmun hemolys
- Autolog/allogen stamcellstransplantation i utvalda fall
- Antikoagulantia (DOAK/warfarin/LMH) och trombocythämmare
- Infektionsprofylax, vaccinationer, tillväxtfaktorer (G‑CSF) och EPO
- Rehabilitering, nutrition, fysisk aktivitet och psykosocialt stöd
Infektioner och vaccinationer
Neutropeni och immundämpning ökar infektionsrisk. Hygienråd, snabb bedömning vid feber och uppdaterade vaccinationer (inaktiverade vaccin) är centralt. Levande vaccin undviks under behandling.
Vardagsliv och egenvård
Balans mellan aktivitet och vila, näring, rökstopp och alkoholmåtta rekommenderas. Resor och arbete planeras utifrån blodvärden och infektionsrisk. Blödningsbenägenhet kräver försiktighet med kontaktidrott och vissa läkemedel.
När ska man söka akut?
Sök akut vid feber ≥38,0 °C under pågående behandling eller neutropeni, svår blödning, nytillkommen bröstsmärta/andfåddhet, neurologiska symtom, uttalad blekhet eller snabb försämring. Ring 112 vid livshot.
Remiss och kostnader
Remisskrav varierar. Behandling och läkemedel kan omfattas av högkostnadsskydd. Fråga kurator om ersättningar, sjukresa och praktiskt stöd.
Vanliga frågor
- Måste järnbrist alltid behandlas med järninfusion?
- Nej, ofta räcker tabletter och åtgärd av bakomliggande orsak. Infusion ges vid intolerans, grav brist eller särskilda behov.
- Kan jag träna under behandling?
- Ja, lätt–måttlig aktivitet är ofta bra. Anpassa efter ork och blodvärden och rådfråga teamet.
- Får jag vaccin?
- Inaktiverade vaccin går oftast bra. Levande vaccin undviks under pågående immunsuppression – rådgör med läkare.
- Behöver alla med DVT äta blodförtunnande länge?
- Behandlingstid beror på orsak och riskprofil (vanligen 3–6 månader, längre vid hög recidivrisk).
- Är stamcellstransplantation alltid nödvändig?
- Nej, bara vid utvalda diagnoser/riskgrupper. Beslut tas i specialiserat team och efter noggrann risk‑nytta‑bedömning.