Magnetkamera
Om mottagningen
Magnetkameraundersökning är en metod för att framställa snittbilder av kroppen med hjälp av ett magnetfält och radiovågor (inte samma sak som röntgenstrålar). Tekniken används för att upptäcka en rad sjukdomstillstånd. Kamerautrustningen består av en två meter lång tunnel, där den kroppsdel som undersöks ska ligga mitt i tunneln. Under bildtagning hörs ett knackande ljud. Undersökningstiden varar i 20 minuter till 1 timme. Personer med pacemaker kan inte undersökas i magnetkameran, inte heller personer som opererats med magnetisk metall. Man ska inte ha på sig någon metall som smycken eller piercing då detta kan störa på bilderna. Man får ta av sig allt utom trosor eller kalsonger och eventuellt bomulls-t-shirt. Du får istället en undersökningsrock. Personer med cellskräck kan ha svårigheter att genomföra undersökningen. Lugnande medel kan ges men ej till patienter under 18 år eller över 70 år.
Praktisk info
Öppettider, telefon-tider och hur du tar dig hit.
Hitta hit
Gå in via huvudentrén.
Driver du Magnetkamera?
Mottagningen finns redan på Patientguiden, där över 100 000 patienter jämför vård varje månad. Aktivera profilen så kan ni svara på omdömen och hålla uppgifterna rätt. Det tar två minuter.
Kostnadsfritt, ingen bindningstid
Andra tittade också på
Liknande vårdgivare i samma område
Om sjukhus
Allmän information om kategorin, inte om vårdgivaren ovan.
Ett sjukhus erbjuder specialiserad vård, både planerad och akut. Planerad specialistvård når du oftast via remiss, medan akut vård når du via akutmottagningen. Här jämför du sjukhus utifrån patienternas omdömen och går igenom hur vården är organiserad och hur du kommer dit.
Vad erbjuder ett sjukhus?
Sjukhuset erbjuder specialiserad vård – både planerad (efter remiss) och akut (via akutmottagningen). Vården delas in i slutenvård, där du läggs in, och öppenvård, som är besök utan inläggning. Universitetssjukhusen bedriver den mest specialiserade vården. (Källa: 1177.)
Hur kommer du till sjukhuset?
Planerad specialistvård når du oftast via en remiss, vanligen från vårdcentralen; i vissa fall kan du göra en egen vårdbegäran. Vid akuta, allvarliga tillstånd söker du akutmottagningen, som har öppet dygnet runt – eller ringer 112 vid livshotande läge. (Källa: 1177.)
Vad kostar det?
Patientavgift tas ut och beror på vårdtyp och region. Öppenvårdsbesök omfattas av högkostnadsskyddet (högst 1 450 kronor under tolv månader); vid inläggning tillkommer en avgift per vårddygn. (Källa: 1177.)
Så väljer du – och vad omdömena betyder
Det finns valfrihet inom vården, men reglerna varierar mellan regioner. Betygen på Patientguiden bygger på omdömen från patienter och anhöriga, inte på sjukhusets marknadsföring, och sponsrade placeringar är alltid tydligt märkta.
Vanliga frågor
- Behöver jag remiss till sjukhus?
- Till planerad specialistvård oftast ja, vanligen via vårdcentralen. Akut vård når du via akutmottagningen utan remiss.
- Vad är skillnaden mellan slutenvård och öppenvård?
- Slutenvård innebär att du läggs in på sjukhus. Öppenvård är all vård som inte kräver inläggning, till exempel ett mottagningsbesök hos en specialist.
- Kan jag välja sjukhus?
- Det finns valfrihet inom vården, men reglerna varierar mellan regioner. Kontrollera vad som gäller där du bor.
- Vad kostar sjukhusvård?
- Patientavgift som beror på vårdtyp och region. Öppenvård omfattas av högkostnadsskyddet; vid inläggning tillkommer en avgift per vårddygn.