Barn- och ungdomsmedicinmottagning Lund
Om mottagningen
Till oss kommer barn och unga som ännu inte har fyllt 18 år för att undersökas och behandlas för olika sjukdomar och besvär. Det kan till exempel vara en sjukdom i lungorna eller i njurarna, nedsatt immunförsvar, eller en sjukdom som påverkar hormoner, ämnesomsättning eller nervsystem.
Representerar du Barn- och ungdomsmedicinmottagning Lund?
Aktivera profilen för att svara på omdömen, ladda upp logotyp och hantera informationen som visas för patienter.
- Gratis
- Svara på omdömen
- Egen logotyp
- Visa upp mottagningen
Inga omdömen ännu
Bli den första att skriva ett om Barn- och ungdomsmedicinmottagning Lund.
Skriv omdömeAndra tittade också på
Liknande vårdgivare i samma område
Praktisk info
Öppettider, telefon-tider och hur du tar dig hit.
Hitta hit
Det finns flera regionbussar och stadsbussar samt spårvagn som stannar vid hållplats Lund Universitetssjukhuset.
Officiell patientupplevelse
Källa: Nationell patientenkät från SKR (Sveriges Kommuner och Regioner). Värdet blir högre ju fler patienter som är nöjda. Högsta möjliga värde är 100.
- Helhetsintryck
- 85snitt 90
- Emotionellt stöd
- 79snitt 85
- Delaktighet och involvering
- 86snitt 88
- Respekt och bemötande
- 86snitt 89
- Kontinuitet och koordinering
- 81snitt 87
- Information och kunskap
- 81snitt 83
- Tillgänglighet
- 86snitt 89
Om vårdcentral
Innehållet nedan är allmän information om kategorin — inte specifikt om vårdgivaren ovan.
En vårdcentral är din ingång till primärvården – för allt från infektioner, värk och hudbesvär till provtagning, vaccination och uppföljning av kroniska sjukdomar. Du har rätt att själv välja och lista dig på vilken vårdcentral du vill i Sverige, oavsett om den drivs i offentlig eller privat regi. Här jämför du vårdcentraler utifrån vad patienterna själva tycker, och längre ner går vi igenom hur du väljer, vad du har rätt till enligt vårdgarantin och vad ett besök kostar.
Vad gör en vårdcentral?
Vårdcentralen – som beroende på region även kallas hälsocentral, husläkarmottagning eller distriktsläkarmottagning – är navet i svensk primärvård och första linjens sjukvård. Här arbetar allmänläkare, sjuksköterskor, kuratorer och annan vårdpersonal tillsammans, och hit vänder du dig för det mesta som inte kräver akut sjukhusvård. Enligt 1177 hanterar primärvården många olika typer av besvär och sjukdomar, och remitterar dig vidare till specialist när det behövs.
- Bedömning och behandling av infektioner, värk samt hud- och magbesvär
- Provtagning, blodtryckskontroll och hälsoundersökningar
- Vaccinationer, recept och intyg
- Uppföljning av kroniska sjukdomar som diabetes, astma/KOL och högt blodtryck
- Lättare psykisk ohälsa – många vårdcentraler har kurator eller psykolog
- Remiss vidare till specialist vid behov
Vanligaste ärendena på vårdcentralen
De allra vanligaste besöksanledningarna är luftvägsinfektioner som förkylning, hosta och halsont. Många söker också för hudbesvär som eksem, utslag och mindre sår, eller för värk i rygg, nacke och leder. Därtill kommer mag- och tarmbesvär, kvinno- och barnhälsa, lättare psykisk ohälsa och uppföljning av kroniska tillstånd som högt blodtryck, diabetes och astma.
När ska du välja vårdcentral – och när ska du söka akut?
Vårdcentralen är rätt val vid besvär som inte är akut livshotande men behöver medicinsk bedömning: lindriga till måttliga symtom som pågått några dagar, återkommande problem eller uppföljning. Är du osäker på vart du ska vända dig är vårdcentralen oftast en trygg utgångspunkt – och vid behov kan du alltid ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Vid allvarliga symtom ska du däremot inte vänta på vårdcentralen.
- Ring 112 vid bröstsmärta, andnöd, kraftig blödning, medvetslöshet eller misstänkt stroke (plötslig förlamning eller talsvårigheter)
- Sök akutmottagning vid svår eller hastigt påkommen smärta, hög feber med kraftig allmänpåverkan eller skador som kräver omedelbar vård
- Ring 1177 dygnet runt för råd om du är osäker på hur brådskande dina besvär är
Så väljer och byter du vårdcentral
Du bestämmer själv var du vill vara listad. Enligt 1177 kan du lista dig på en vårdcentral var som helst i Sverige – valet är inte bundet till var du är folkbokförd. I vissa regioner listas du automatiskt på din närmaste vårdcentral om du inte aktivt väljer något annat. Det vanligaste sättet att lista om sig är att logga in på 1177, men hur det går till varierar mellan regionerna.
- Du kan byta vårdcentral högst två gånger per år, om det inte finns särskilda skäl
- Listningen följer dig – inte din folkbokföringsadress
- Både offentligt och privat drivna vårdcentraler går att välja, på samma villkor
- Du har rätt att välja en fast läkarkontakt på den vårdcentral där du är listad, vilket ger bättre kontinuitet
Vårdgarantin – det här har du rätt till
Vårdgarantin reglerar hur länge du som längst ska behöva vänta, enligt den så kallade 0–3–90–90-modellen. Den styr tiden – men den som har störst medicinskt behov går alltid först. Om vårdcentralen inte klarar tidsgränsen ska personalen aktivt hjälpa dig att få vård någon annanstans (källa: 1177).
- Kontakt med vårdcentralen samma dag som du söker vård (0 dagar)
- Medicinsk bedömning av legitimerad vårdpersonal inom högst 3 dagar
- Besök hos specialist inom 90 dagar vid remiss
- Påbörjad behandling inom 90 dagar efter beslut
Vad kostar ett besök?
Patientavgiften för ett läkarbesök på vårdcentral varierar mellan regionerna – ofta i storleksordningen 100–300 kronor – och barn och unga har i de flesta regioner avgiftsfri vård (åldersgränsen varierar). Oavsett region skyddas du av högkostnadsskyddet: det finns ett tak för hur mycket du betalar i patientavgifter under en tolvmånadersperiod. För 2026 är taket 1 450 kronor för öppenvård. När du betalat upp till taket får du frikort och resten av perioden är avgiftsfri.
- Patientavgift per läkarbesök: varierar per region, ofta runt 100–300 kr
- Högkostnadsskydd för öppenvård 2026: 1 450 kr per 12 månader, därefter frikort
- Skyddet gäller i hela landet, även hos privata vårdcentraler med regionavtal
Så bokar du tid
De flesta vårdcentraler erbjuder flera sätt att boka. Vanligast är att logga in på 1177 för att se lediga tider, men många mottagningar har även egna webbtidböcker eller appar, och du kan alltid ringa direkt. Vissa har drop-in för enklare ärenden. Vid ett första besök eller mer komplicerade besvär kan det vara bra att boka en längre tid – och att förbereda dina frågor i förväg.
Digital vård och e-tjänster
Allt fler vårdcentraler erbjuder digitala tjänster som sparar tid och gör vården mer tillgänglig. Via 1177 och mottagningarnas egna tjänster kan du ofta få rådgivning via video eller chatt för enklare frågor, förnya recept, boka och omboka, samt läsa provsvar och journalanteckningar. För kroniska sjukdomar förekommer även digitala uppföljningsbesök.
Teamvård och specialister på vårdcentralen
Moderna vårdcentraler arbetar i team där olika yrkesgrupper samverkar. Förutom allmänläkare finns ofta sjuksköterskor med särskild kompetens inom till exempel diabetes, astma/KOL eller sårvård. Många har också kurator för psykosocial problematik, och vissa har fysioterapeut, psykolog, dietist eller barnmorska på plats. Teamarbetet gör att du ofta kan få bred vård utan att behöva remitteras vidare.
Så väljer du rätt vårdcentral – och vad omdömena betyder
När utbudet är likvärdigt avgörs upplevelsen oftare av tillgänglighet, bemötande och kontinuitet än av vad mottagningen själv skriver om sig. Betygen på Patientguiden bygger på omdömen från riktiga patienter, inte på mottagningens marknadsföring – och sponsrade placeringar är alltid tydligt märkta och påverkar inte de patientbaserade betygen. Ett enstaka omdöme är sällan hela bilden; titta efter mönster över många omdömen.
- Tillgänglighet: hur lätt är det att få kontakt och tid? (telefon, e-tjänster, drop-in)
- Kontinuitet: kan du få en fast läkarkontakt och träffa samma läkare?
- Närhet: restiden spelar roll vid återkommande besök och provtagning
- Utbud: finns kurator/psykolog, BVC, provtagning och de kontroller du behöver på plats?
- Patientomdömen: väg in både betyg och hur många omdömen som ligger bakom det
Vanliga frågor
- Behöver jag remiss för att komma till en vårdcentral?
- Nej, du behöver aldrig remiss för att besöka en vårdcentral – den är en del av primärvården som du kontaktar direkt. Det gäller även om det inte är den vårdcentral du är listad på.
- Kan jag besöka vilken vårdcentral som helst?
- Ja, du kan söka vård på vilken vårdcentral som helst i Sverige oavsett var du är folkbokförd. Besöker du en vårdcentral utanför din hemregion kan det i vissa fall tillkomma en avgift – kontrollera med din region vad som gäller.
- Vad är skillnaden mellan att vara listad och att bara besöka?
- Att vara listad innebär att du har en fast vårdkontakt där din journal och historik finns samlad, vilket ger kontinuitet. Du kan besöka andra vårdcentraler vid behov, men din journal följer inte med automatiskt.
- Hur ofta får jag byta vårdcentral?
- Du kan byta högst två gånger på ett år, om det inte finns särskilda skäl. Det vanligaste sättet är att logga in och lista om dig på 1177, men rutinen varierar mellan regionerna.
- Hur snabbt ska jag få vård enligt vårdgarantin?
- Du ska få kontakt med vårdcentralen samma dag du söker vård, och en medicinsk bedömning av legitimerad vårdpersonal inom högst tre dagar. Vid remiss gäller specialistbesök och påbörjad behandling inom 90 dagar.
- Vad kostar ett besök på vårdcentralen?
- Patientavgiften varierar mellan regioner – ofta runt 100–300 kronor för ett läkarbesök – och barn och unga har oftast avgiftsfri vård. Du skyddas av högkostnadsskyddet, som 2026 har ett tak på 1 450 kronor under tolv månader, därefter frikort.
- Kan jag lista mig på en privat vårdcentral?
- Ja. Privat drivna vårdcentraler med avtal med regionen ingår i vårdvalet på samma villkor som offentliga, och samma patientavgifter och högkostnadsskydd gäller.
- Kan vårdcentralen skriva intyg och remisser?
- Ja, vårdcentralens läkare kan skriva sjukintyg, recept och remisser till specialister. För vissa specifika intyg kan det dock krävas särskild specialistkompetens.
- Vad händer om jag behöver specialistvård?
- Bedömer läkaren att du behöver specialistvård skrivs en remiss till lämplig specialist, och din medicinska information förmedlas. Enklare specialistbedömningar kan vårdcentralsläkaren ibland göra själv.
- Kan jag få akut hjälp på vårdcentralen?
- Många vårdcentraler har akuttider för mindre brådskande akuta besvär samma dag. Vid allvarliga eller livshotande symtom ska du i stället ringa 112 eller söka akutmottagning.
- Får jag träffa samma läkare varje gång?
- Du har rätt att välja en fast läkarkontakt på den vårdcentral där du är listad. Hur väl det fungerar i praktiken beror på mottagningens bemanning, men kontinuitet är särskilt värdefullt vid uppföljning av kroniska sjukdomar.
- Vad ska jag ta med till ett vårdcentralsbesök?
- Ta med giltig legitimation. Ha gärna en aktuell lista över dina mediciner och allergier, samt eventuella tidigare utredningar som är relevanta för besöket. Förbered gärna dina frågor i förväg.