Cancerrehabteamet
Om mottagningen
Cancerrehabteamet vänder sig till dig som har eller har haft cancer och som är i behov av rehabilitering utöver de råd och det stöd du kan få från din kontaktsjuksköterska och läkare. I teamet finns tillgång till arbetsterapeut, dietist, fysioterapeut, kurator, läkare samt uroterapeut/sexologisk kompetens. Ytterligare professioner kan involveras utifrån dina behov. Rehabiliteringen utgår från personens egna behov och förutsättningar. Vilka professioner som är involverade och rehabiliteringsperiodens längd varierar därav. Tillsammans med dig arbetar vi fram en egen individuell rehabplan.
Praktisk info
Öppettider, telefon-tider och hur du tar dig hit.
Andra tittade också på
Liknande vårdgivare i samma område
Om rehabiliteringsverksamhet
Innehållet nedan är allmän information om kategorin — inte specifikt om vårdgivaren ovan.
Rehab hjälper dig att återhämta funktion, minska smärta och klara vardag, arbete och fritid efter skada, sjukdom eller operation. Insatserna planeras individuellt och genomförs av ett multiprofessionellt team.
Vad är rehabilitering?
Rehabilitering syftar till att återvinna eller kompensera förlorad funktion så att du kan leva självständigt och delta i livet. Arbetet följer ofta ICF‑modellen (kroppsfunktion, aktivitet, delaktighet och omgivningsfaktorer).
Vem möter jag på rehab?
Teamet kan inkludera fysioterapeut/sjukgymnast (rörelse, kondition, smärta), arbetsterapeut (ADL, hjälpmedel, kognition), logoped (tal, språk, sväljning), psykolog/kurator (stöd, coping, KBT/ACT), sjuksköterska och läkare. Vid behov deltar dietist och ortopedingenjör.
Bedömning och mål
Starten är en strukturerad bedömning: sjukdomsbild, funktionsnivå, smärta, kondition, balans, styrka, ADL‑förmåga, kognition, arbete och livssituation. Tillsammans sätter ni mätbara mål och en tidsplan med delmål och uppföljning.
Vanliga typer av rehab
Rehab skräddarsys efter behov:
- Ortopedisk rehab – efter frakturer/ledoperation, ledband- och senskador
- Neurologisk rehab – efter stroke, traumatisk hjärnskada, MS, Parkinson
- Hjärtrehab och lungsjukgymnastik – efter hjärtinfarkt, hjärtkirurgi, KOL/astma
- Smärtrehab – långvarig smärta med teaminsats och aktiva strategier
- Cancerrehab – trötthet, lymfödem, ärrvävnad och återgång till aktivitet
- Arbetslivsinriktad rehab – ergonomi, anpassningar och stegvis återgång
Träning och behandling
Träningen doseras och stegras: rörlighet, styrka, balans, koordination och kondition. Smärta hanteras med utbildning, pacing, smärtfysiologi och ibland TENS/tejp/avlastning. Kognitiva strategier och andning/avslappning kan ingå.
Hjälpmedel och anpassningar
Arbetsterapeut provar och förskriver hjälpmedel (t.ex. ortoser, greppstöd, gånghjälpmedel), planerar bostads‑/arbetsplatsanpassning och lär ut energibesparing och prioritering i vardagen.
Logopedisk insats
Vid tal-, språk- eller sväljsvårigheter tränas uttal, röst och språkförståelse. Vid dysfagi anpassas konsistens och sväljstrategier för säker näring och minskad aspirationsrisk.
Psykologiskt stöd och beteendemedicin
Krisreaktioner, oro och nedstämdhet är vanliga efter sjukdom/skada. Psykolog stödjer med coping, KBT/ACT, återgång till meningsfulla aktiviteter och att hitta hållbara vanor.
Mätning av resultat
Utfall följs med skattningar och tester (t.ex. smärtskala, 6‑minuters gångtest, styrke‑/balanstester, ADL‑skalor, arbetsförmågebedömning). Planen justeras utifrån data och mål.
Egenvård och hemprogram
Du får ett hemprogram med övningar och strategier. Kontinuitet är nyckeln – små steg, regelbundenhet och återkoppling ger bäst effekt.
Hur förbereder jag mig?
Ta med legitimation, läkemedelslista och relevanta intyg/journalutdrag. Tänk igenom dina mål och vilka aktiviteter du vill återgå till. Ha oömma kläder för fysisk status/övningar.
Remiss och kostnad
Regler varierar mellan regioner. I primärvård krävs ofta ingen remiss till rehabteam, men i specialistvård kan remiss behövas. Patientavgift/ frikort följer regionens taxa.
Vanliga frågor
- Hur ofta behöver jag gå?
- Beroende på mål och tillstånd. Ofta varje/varannan vecka i början med egen träning mellan besök. Dos och längd justeras efter utveckling.
- Går rehab att göra digitalt?
- Delar av rehab kan göras via video (uppföljning, hemprogram, utbildning), men fysiska bedömningar/åtgärder sker på plats.
- Gör det ont?
- Viss träningsvärk är normal. Smärta följs och åtgärder anpassas. Vid kraftig eller långvarig smärtökning kontaktar du teamet.
- Kan ni hjälpa mig att komma tillbaka till jobbet?
- Ja, med arbetsplatsgenomgång, ergonomi, tempoanpassning, stegvis återgång och samverkan med arbetsgivare/AF/FK vid behov.
- Behöver jag remiss?
- I primärvård ofta nej; fråga din vårdcentral. I specialistvård kan remiss krävas beroende på region och diagnos.
- Hur lång tid tar rehab?
- Från veckor till månader beroende på skada/sjukdom, mål och träningsdos. Planen utvärderas regelbundet och avslutas när målen är nådda eller när fortsatt plan görs i annan vårdnivå.