Tuve Tandvård

Vad gör en tandläkare?

Tandläkaren undersöker, ställer diagnos och behandlar problem i tänder, tandkött och munhåla. Vid besöket bedöms tändernas och bettets status, och du får förslag på eventuell behandling. För större ingrepp ska du alltid kunna få ett kostnadsförslag i förväg.

• Undersökning och vid behov röntgen
• Lagningar (fyllningar) vid hål i tänderna
• Rotfyllning
• Tandstensborttagning och rengöring
• Bedömning av tandkött, bett och slemhinnor
• Akut tandvård vid värk eller skada

Tandläkare eller tandhygienist?

Båda kan göra en undersökning. Tandhygienisten arbetar främst förebyggande – rengöring, tandstensborttagning och råd – och får ställa diagnos på karies (hål) och tandlossning. Upptäcks något annat hänvisas du till tandläkaren, som har det bredare behandlingsansvaret. (Källa: 1177.)

Gratis tandvård för barn och unga

Tandvården är avgiftsfri till och med det år du fyller 19. Du börjar betala först den 1 januari det år du fyller 20. (Källa: 1177, Försäkringskassan.)

Allmänt tandvårdsbidrag (ATB)

Från det år du fyller 20 får du varje år ett allmänt tandvårdsbidrag som du kan använda för att betala tandvård. Bidraget betalas ut den 1 juli och kan sparas i upp till ett år, så att du som mest kan ha två bidrag samtidigt. (Källa: Försäkringskassan, 1177.)

• 20–23 år: 600 kr per år
• 24 till och med 65 år: 300 kr per år
• 67 år och äldre: 600 kr per år

Högkostnadsskydd för tandvård

För större behandlingar finns ett högkostnadsskydd som räknas på statens referenspris under en tolvmånadersperiod. Skyddet beräknas på referenspriset – väljer du en dyrare behandling betalar du mellanskillnaden själv. (Källa: Försäkringskassan, TLV.)

• Upp till 3 000 kr: du betalar hela kostnaden själv
• 3 000–15 000 kr: du betalar 50 % (staten ersätter hälften)
• Över 15 000 kr: du betalar 15 % (staten ersätter 85 %)

Särskilt tandvårdsbidrag (STB)

Har du en sjukdom eller funktionsnedsättning som ökar risken för dålig tandhälsa kan du ha rätt till ett särskilt tandvårdsbidrag på 1 000 kronor per halvår, som används till förebyggande tandvård som undersökning och rengöring. Det kräver medicinskt underlag och kan inte sparas mellan halvåren. (Källa: 1177, Försäkringskassan.)

Remiss och fritt val

Du behöver ingen remiss för att gå till tandläkaren och kan välja vilken mottagning du vill, var som helst i landet. För att det statliga tandvårdsstödet ska gälla måste mottagningen vara ansluten till Försäkringskassan, vilket i praktiken alla seriösa kliniker är. (Källa: 1177, Försäkringskassan.)

Hur ofta bör du gå?

Det är individuellt. Vid god munhälsa räcker ofta en undersökning vartannat till vart tredje år, medan du med högre risk för karies eller tandlossning behöver komma oftare. Tandläkaren föreslår ett intervall utifrån din munhälsa. (Källa: 1177.)

Akut tandvård

Vid akuta besvär undersöks och behandlas det akuta först, och resten av en undersökning får vänta. Akut tandvård blir oftast dyrare än en planerad tid. Kontakta genast en mottagning eller jourtandläkare vid svullnad med feber, svårt att gapa eller svälja, en utslagen tand eller en tand som blivit mycket lös eller flyttat sig. (Källa: 1177.)

Så väljer du rätt tandläkare – och vad omdömena betyder

Tandvård är delvis en marknad med fri prissättning, så det lönar sig att jämföra. Betygen på Patientguiden bygger på omdömen från riktiga patienter, inte på klinikens marknadsföring, och sponsrade placeringar är alltid tydligt märkta. Titta efter mönster över många omdömen snarare än ett enstaka.

• Be om kostnadsförslag före större behandlingar och jämför
• Tillgänglighet, särskilt om du kan behöva akuttid
• Närhet – tandvård är ofta återkommande besök
• Bemötande och hur tydligt behandlingen förklaras
• Patientomdömen: väg in både betyg och antal omdömen