Neurorehabteamet Kullbergska sjukhuset
Om mottagningen
Vi bedriver rehabilitering i öppenvård på specialistnivå. I Neurorehabteamet arbetar arbetsterapeuter, fysioterapeuter, kuratorer, logoped, neuropsykologer, rehabkoordinator, läkare, teamsamordnare/undersköterska och sjuksköterskor.
Du som kommer hit har remiss från din vårdgivare, är över 18 år, klarar att ta dig till mottagningen och har behov av teamrehabilitering.
Vi vänder oss till personer med sjukdomar och skador i hjärnan och centrala nervsystemet. Du som rehabiliteras här kan t ex ha drabbats av en stroke, förvärvad hjärnskada eller ryggmärgsskada. Andra orsaker kan vara en kronisk neurologisk sjukdom som t ex MS, Parkinson, ALS eller muskeldystrofi.
Rehabiliteringen i Neurorehabteamet bygger på samarbete mellan teamet och dig som patient. Vi använder oss av en personligt utformad rehabiliteringsplan för att styra insatserna mot konkreta rehabiliteringsmål. Syftet med rehabiliteringen är att skapa goda förutsättningar för dig att uppnå självständighet, ge verktyg och kunskap för din fortsatta rehabilitering och delaktighet i det dagliga livet. Detta för att kunna ge stöd i en förändrad livssituation och tillsammans med dig hitta strategier för att leva livet på ett nytt sätt. Du som patient träffar både behandlare enskilt och/eller i grupp beroende på dina behov. Gruppverksamhet som finns är exempelvis: - Parkinsonskola - Balansgrupp - Handträningsgrupp - Afasigrupp
Inga omdömen ännu
Bli den första att skriva ett om Neurorehabteamet Kullbergska sjukhuset.
Skriv omdömePraktisk info
Öppettider, telefon-tider och hur du tar dig hit.
Hitta hit
Med buss: Stadstrafik linje 3 och Landsbygdslinje 700 stannar vid hållplats Kullbergska sjukhuset. Använd gärna reseplaneraren på Sormlandstrafiken.se eller Sörmlandstrafikens app. Med bil: Från Vingåker, Flen och Eskilstuna tar du Österleden och svänger av till Industrigatan, följ skyltningen till sjukhuset. Från Nyköping sväng av väg 52 vid Åsporten, följ skyltning till sjukhuset.
Andra tittade också på
Liknande vårdgivare i samma område
Om neurolog
Innehållet nedan är allmän information om kategorin — inte specifikt om vårdgivaren ovan.
Neurologi omfattar stroke/TIA, epilepsi, migrän/huvudvärk, Parkinson och andra rörelsesjukdomar, multipel skleros (MS), neuropatier, myastenia gravis, ALS och mycket mer. Vården kombinerar snabb diagnostik, individanpassad behandling och team‑baserad uppföljning för bibehållen funktion och livskvalitet.
Vad gör en neurolog?
Neurologen utreder symtom som förlamning/domning, tal-/synrubbning, krampanfall, gångsvårigheter, skakningar, minnesproblem och svår huvudvärk. Arbetet sker i nära samverkan med neuroradiologi, neurofysiologi, rehabilitering och primärvård.
Vanliga tillstånd och symtom
Symtombilden varierar – tidig bedömning förbättrar prognos, särskilt vid stroke/akuta tillstånd.
- Stroke/TIA: plötslig svaghet, hängande mungipa, talsvårighet
- Epilepsi: krampanfall, frånvaroattacker, postiktal trötthet
- Huvudvärk: migrän, klusterhuvudvärk, ny typ av huvudvärk med alarmsymtom
- Rörelsesjukdomar: Parkinson, essentiell tremor, dystoni
- MS och neuroinflammation: synnervsinflammation, känsel-/balansstörning
- Perifer nerv/muskel: polyneuropati, karpaltunnel (i samverkan), myastenia gravis
- Kognitiva sjukdomar: demensutredning i team
Utredning och diagnostik
Rätt test i rätt tid – akuta algoritmer vid stroke/kramp, riktad utredning vid kroniska besvär.
- Neurologstatus och funktionstester
- MR/CT hjärna/rygg, ibland angiografi
- EEG vid epilepsi/tillstånd med medvetanderubbning
- Neurofysiologi (EMG/ENeG) vid nerv/muskelsjukdom
- Lumbalpunktion (likvor) vid neuroinflammation/infektion
- Blodprover och autoimmun/metabol utredning
Behandlingar
Planen individualiseras efter diagnos, risk och patientens mål. Team‑rehab optimerar funktion.
- Stroke: trombolys/trombektomi (akut kedja), sekundärprevention (blodtryck, antitrombotika, statin)
- Epilepsi: antiepileptika, anfallsplan, körkortsregler och uppföljning
- Migrän/huvudvärk: profylax (beta‑blockerare, antiepileptika, CGRP‑hämmare), Botox vid kronisk migrän
- Parkinson/rörelsesjukdom: dopaminerga läkemedel, DBS i utvalda fall, fysioterapi
- MS: sjukdomsmodifierande behandlingar, skovterapi, symtomlindring
- Neuroimmunologi: IVIG, plasmaferes vid särskilda indikationer
Rehabilitering och livsstil
Fysioterapi, arbetsterapi, logoped, neuropsykolog och kurator kan ingå. Träning, sömn, stresshantering, rökstopp och näring påverkar symtomkontroll och progression.
Körkort, arbete och intyg
Körkortsregler gäller vid bl.a. epilepsi och synfältsbortfall. Intyg för arbete, hjälpmedel och sjukskrivning hanteras i samråd med vården.
När ska man söka akut?
Ring 112 vid FAST‑symtom (ansikte, arm, tal), nytillkommet långvarigt krampanfall, plötslig svår huvudvärk, snabbt tilltagande svaghet/känselbortfall, medvetandepåverkan eller allvarlig synpåverkan.
Remiss och kostnader
Remisskrav varierar. Offentlig vård är subventionerad. Läkemedel och hjälpmedel omfattas av högkostnadsskydd enligt regler.
Vanliga frågor
- Hur snabbt ska misstänkt stroke bedömas?
- Omedelbart – ring 112. Fönstret för trombolys/trombektomi är tidskritiskt.
- Får jag köra bil med epilepsi?
- Regler beror på anfallstyp och anfallsfri tid. Vården informerar och dokumenterar enligt Transportstyrelsens krav.
- När behövs MR istället för CT?
- MR ger bättre detalj vid t.ex. demyelinisering, små infarkter och tumörutredning. Akut blödning/trauma bedöms ofta initialt med CT.
- Hjälper livsstil mot migrän?
- Ja. Regelbunden sömn, vätska, måltider och triggerhantering minskar anfall. Medicinsk profylax kan komplettera.
- Vad innebär DBS?
- Deep Brain Stimulation modulerar signaler i specifika kärnor och används vid utvalda rörelsesjukdomar efter noggrann utredning.