Hjärtmottagningen Hallands sjukhus Halmstad
Om mottagningen
På Hjärtmottagningen Hallands sjukhus Halmstad arbetar AK-sjuksköterskor, flimmersjuksköterskor, pacemakersjuksköterskor och hjärtsviktsjuksköterskor.Till oss kommer du som patient på ett återbesök efter bedömning av en hjärtläkare eller efter ett slutenvårdstillfälle. Hit kommer även patienter för uppföljning efter kranskärlsröntgen eller hjärtoperation.
Representerar du Hjärtmottagningen Hallands sjukhus Halmstad?
Aktivera profilen för att svara på omdömen, ladda upp logotyp och hantera informationen som visas för patienter.
- Gratis
- Svara på omdömen
- Egen logotyp
- Visa upp mottagningen
Inga omdömen ännu
Bli den första att skriva ett om Hjärtmottagningen Hallands sjukhus Halmstad.
Skriv omdömeAndra tittade också på
Liknande vårdgivare i samma område
Praktisk info
Öppettider, telefon-tider och hur du tar dig hit.
Officiell patientupplevelse
Källa: Nationell patientenkät från SKR (Sveriges Kommuner och Regioner). Värdet blir högre ju fler patienter som är nöjda. Högsta möjliga värde är 100.
- Helhetsintryck
- 96snitt 91
- Emotionellt stöd
- 91snitt 87
- Delaktighet och involvering
- 94snitt 89
- Respekt och bemötande
- 94snitt 91
- Kontinuitet och koordinering
- 93snitt 89
- Information och kunskap
- 90snitt 86
- Tillgänglighet
- 97snitt 91
Om hematolog
Innehållet nedan är allmän information om kategorin — inte specifikt om vårdgivaren ovan.
Hematologi omfattar sjukdomar i blodet, benmärgen och lymfsystemet – från anemier och koagulationsrubbningar till leukemier, lymfom och myelom. Målet är korrekt diagnos, effektiv behandling och trygg uppföljning med god livskvalitet.
Vad gör en hematolog?
Hematologer utreder avvikelser i blodstatus (blodbrist, låga/höga vita, trombocyter), blödning-/proppbenägenhet samt blodcancer och förstadier. Teamet inkluderar sjuksköterskor, dietister, fysioterapeuter, kuratorer och ibland transplantationsenhet.
Vanliga tillstånd och symtom
Symtomen är ofta ospecifika – laboratorieprover och riktad utredning krävs.
- Anemier: järnbrist, B12/folatbrist, hemolys, inflammationsanemi
- Leukemier: AML, ALL, CLL, CML
- Lymfom: Hodgkin och non‑Hodgkin
- Myelom och MGUS
- Myeloproliferativa neoplasier (MPN): polycytemia vera, essentiell trombocytos, myelofibros
- MDS (myelodysplastiska syndrom)
- Koagulationsrubbningar: DVT/LE, trombofili, blödarsjuka
- Trombocytopeni (t.ex. ITP)
- Symtom: trötthet, blekhet, andfåddhet, blåmärken, infektioner, skelettsmärta, viktnedgång
Utredning och diagnostik
Målet är att fastställa diagnos, riskprofil och behandlingsstrategi.
- Blodprover: blodstatus med diff, retikulocyter, ferritin, B12/folat, hemolysprover, koagulationsstatus
- Benmärgsprov (aspirat/biopsi)
- Flödescytometri, cytogenetik och molekylärgenetik
- Bilddiagnostik (CT/PET‑CT) vid lymfom/myelom
- Koagulationsutredning och trombofiliscreening vid behov
Behandlingar och stöd
Planen individualiseras utifrån diagnos, risk och patientens mål.
- Substitution: järn, B12/folat, blodtransfusion
- Cytostatika, antikroppar (t.ex. rituximab), proteasomhämmare/IMiDs vid myelom
- Tyrosinkinashämmare (t.ex. imatinib) vid CML; JAK‑hämmare vid MPN
- Immunmodulerande behandling och kortison vid ITP/autoimmun hemolys
- Autolog/allogen stamcellstransplantation i utvalda fall
- Antikoagulantia (DOAK/warfarin/LMH) och trombocythämmare
- Infektionsprofylax, vaccinationer, tillväxtfaktorer (G‑CSF) och EPO
- Rehabilitering, nutrition, fysisk aktivitet och psykosocialt stöd
Infektioner och vaccinationer
Neutropeni och immundämpning ökar infektionsrisk. Hygienråd, snabb bedömning vid feber och uppdaterade vaccinationer (inaktiverade vaccin) är centralt. Levande vaccin undviks under behandling.
Vardagsliv och egenvård
Balans mellan aktivitet och vila, näring, rökstopp och alkoholmåtta rekommenderas. Resor och arbete planeras utifrån blodvärden och infektionsrisk. Blödningsbenägenhet kräver försiktighet med kontaktidrott och vissa läkemedel.
När ska man söka akut?
Sök akut vid feber ≥38,0 °C under pågående behandling eller neutropeni, svår blödning, nytillkommen bröstsmärta/andfåddhet, neurologiska symtom, uttalad blekhet eller snabb försämring. Ring 112 vid livshot.
Remiss och kostnader
Remisskrav varierar. Behandling och läkemedel kan omfattas av högkostnadsskydd. Fråga kurator om ersättningar, sjukresa och praktiskt stöd.
Vanliga frågor
- Måste järnbrist alltid behandlas med järninfusion?
- Nej, ofta räcker tabletter och åtgärd av bakomliggande orsak. Infusion ges vid intolerans, grav brist eller särskilda behov.
- Kan jag träna under behandling?
- Ja, lätt–måttlig aktivitet är ofta bra. Anpassa efter ork och blodvärden och rådfråga teamet.
- Får jag vaccin?
- Inaktiverade vaccin går oftast bra. Levande vaccin undviks under pågående immunsuppression – rådgör med läkare.
- Behöver alla med DVT äta blodförtunnande länge?
- Behandlingstid beror på orsak och riskprofil (vanligen 3–6 månader, längre vid hög recidivrisk).
- Är stamcellstransplantation alltid nödvändig?
- Nej, bara vid utvalda diagnoser/riskgrupper. Beslut tas i specialiserat team och efter noggrann risk‑nytta‑bedömning.